För cirka två veckor sedan publicerade vi quiz nummer två, ett quiz på temat hållbar matproduktion. Har du inte gjort det än rekommenderar jag att du gör det här. I den här artikeln kommer vi att gå igenom några av frågorna i quizet som vi förklarar lite närmare.
Varför är hållbar matproduktion viktigt att tala om?
Matproduktion och uppfödning av djur inom livsmedelsindustrin är något som har stor påverkan på både den biologiska mångfalden och klimatet. Att få en ökad förståelse för hur ens varje-dag-val av ”Vad ska vi äta?” påverkar djur, natur och andra människor är av stor vikt för att kunna göra skillnad själv.
Nuvarande sätt att producera mat har lett till en dramatisk minskning av arter – förlust av biologisk mångfald. Faktum är att forskare nu kallar perioden som vi lever i för det sjätte massutdöendet – liksom det som hände dinosaurierna. Detta på grund av hur många arter som försvagas, hotas och dör ut. Skillnaden nu jämfört med när dinosaurierna dog ut är att nu är det på grund av en annan enskild art som massutdöendet sker – människan. Tidigare var det av yttre påverkan.
Hållbara sätt att producera mat
Quizet innehåller flera frågor om hur vi producerar mat idag och hur vi kan göra det på ett mer hållbart sätt.
Vertikal odling
Vertikal odling är ett samlingsnamn av olika metoder som kan användas för att öka andelen närodlat och minska användandet av bekämpningsmedel. Gemensamt är att det är metoder som utnyttjar höjden genom att till exempel odla på väggar och i hyllsystem. På så vis nlir odlinger mer yteffektiv och passar därför bra i städer där det ofta är trångt. En annan gemensam faktor är att miljön är strikt kontrollerad.
Olika tekniker inom vertikal odling är till exempel hydroponik och aeroponik. Vid hydroponik odlar man grödorna i näringsberikat vatten och vid aeroponik i en näringsberikad ”dimma”. Odlingen sker utan jord och ofta används artificiellt ljus.
Detta skiljer sig starkt från traditionellt jordbruk/odling som sker på åkermark (horisontellt och mindre yteffektivt) och i en betydligt mer okontrollerad miljö. Andra problem som uppstår är övergödning, försurning samt den stora användningen av bekämpningsmedel.
Ett exempel på ett svenskt företag som arbetar med hydroponik är Supernormal Greens. Med sitt sätt att arbeta (läs mer om det här) så kan de odla helt utan bekämpningsmedel, minska klimatavtrycket på deras produkter, odla året runt i Sverige (vilket innebär minskad import och mer närodlat) och minska vattenförbrukningen vid odlingen avsevärt.
Agroforestry
Agroforestry innebär att man planterar buskar, träd och grödor om vartannat för att öka diversiteten av växter, öka motståndskraften samt förbättrar markhälsan. Träden bidrar bland annat med att lagra mer vatten med hjälp av sina rötter, ger skydd mot vind och sol samt ger en naturlig form av mulching när löven faller och berikar jorden med näring. Utöver detta så ökar man med agroforestry habitat för olika arter och stärker på så vis olika ekosystem och den biologiska mångfalden. Mulching är även det en term som var med i quizet och innebär i princip marktäckning. Det leder bland annat till bibehållen fukt, bibehållet eller ökat näringsinnehåll i jorden samt minskar behovet av bekämpningsmedel och konstgödsel.
Växtbaserat
Tema ”växtbaserat” är ett otroligt stort och inte något som ryms här egentligen. Däremot så tycker jag personligen inte att man kan tala om hållbar matproduktion utan att adressera produktion av växtbaserade livsmedel jämfört med produktion av animalier. En växtbaserad diet är nämligen överlägsen ur klimatperspektiv – för att inte tala om det djuretiska perspektivet. Kort sagt så innebär det kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser, minskad markanvändning, minskad vattenförbrukning samt minskad påverkan på den biologiska mångfalden. Utöver detta finns det även hälsofördelar att ta del av genom att konsumera en växtbaserad kost – men mer om det en annan gång.
Hållbar matproduktion – men sen då?
Det är inte bara hur man producerar mat som har betydelse. Vad som händer sen är också av stor betydelse. Ur ett globalt perspektiv så slänger vi människor en tredjedel av all mat i världen. Detta var något som fråga ett adresserade.
Utöver att den slängda maten skulle kunna utgöra måltider och mätta en stor andel människor så innebär matsvinnet också påverkan på klimatet. Matsvinnet beräknas globalt utgöra nästan 10% av våra utsläpp av växthusgaser. I Sverige så ser den procentuella fördelningen av livsmedelsavfall* ut som i bilden bredvid.
*Livsmedelsavfall är ej detsamma som matsvinn. Matsvinn är det ”onödiga” svinnet medan livsmedelsavfall även inkluderar de oätbara delarna av livsmedel, till exempel lökskal och kaffesump.
På Develop vill vi lära ut, hjälpa och inspirera andra till att göra verklig skillnad. Detta är en del av att lära ut. Utöver bloggen erbjuder vi workshops i strategisk hållbar utveckling till företag/organisationer för att inkorporera hållbarhet i det dagliga arbetet. Du kan läsa mer om våra workshops här. Ett av stegen under workshopen är att brainstorma fram åtgärder som får just er organisation att gå i en mer hållbar riktning. Det kan till exempel handla om åtgärder som stödjer hållbar matproduktion, ett minskat matsvinn eller helt andra åtgärder som leder till en mer hållbar framtid – för djur, natur och människor.
Hoppas att ni får en fin vecka!
PS. Vinnaren i utlottningen av 30 minuters gratis hållbarhetsrådgivning är nu kontaktad. Stay tuned för fler tävlingar/utlottningar framöver!
Lämna ett svar